HISTORIK

1945

När och hur startade de estniska skolorna i Sverige?
I andra världskrigets slutskede anlände ca 25 000 estniska flyktingar till Sverige. Flyktingarna hoppades att landsflykten skulle bli tillfällig och att man snart skulle kunna återvända till hemlandet. Under tiden var det viktigt att bevara det estniska språket och kulturen.
I Estland fanns en lag om kulturautonomi som gjorde det möjligt för landets minoriteter att ha egna skolor. Man hoppades att någonting liknande skulle möta de estniska flyktingarna i Sverige. Under tiden i landsflykt fanns det en stark känslomässig önskan att vara tillsammans med sina landsmän.
Bland esterna som anlände till Sverige 1944-45 fanns 2000 - 2200 barn i åldern 7 - 14 år. I början fick alla flyktingar bo i flyktingläger. Här startades också skolor för barnen. Först ut var skolan i flyktinglägret i Vikingshill som kom igång i slutet av februari 1944 med ett elevantal som varierade mellan 15 och 20 elever och 6 lärare, bl a Harri Kiisk som sedermera arbetade länge som lärare i Estniska Skolan i Stockholm. Under år 1944 startades också skolor i lägren i Medevi Brunn, Södertälje, Lovö, Mölle m fl med sammanlagt 201 elever.
Under första kvartalet 1945 kom ytterligare 43 estniska lägerskolor igång. Totalt hade dessa 828 elever och 94 lärare. Totalt gick alltså 1029 estniska elever i olika lägerskolor i mellersta och södra Sverige. Övriga estniska flyktingbarn fick ingen skolgång. Några enstaka gick i svensk skola.
I takt med att esterna lämnade lägren under 1945, fick arbeten och flyttade in till städerna stängdes också lägerskolorna. Barnen flyttades över till svenska skolor utom i 5-6 städer där estniska skolor kunde startas och verka under ett antal år. I flera städer startades också s k estniska kompletteringsskolor, dvs skolor där barnen gick en gång i veckan, vid sidan av den vanliga skolan, för att lära sig estniska och estnisk kultur.
Under 1945 grundades också den estniska skolan i Stockholm. Som startdatum räknas 15 mars. Då samlades 33 elever under ledning av rektor Herman Rajamaa i ett tomt klassrum i Matteus folkskola och skolverksamheten som varar än idag, tog sin början.

Nedan följer Estniska Skolans historia i punktform decennievis:

klassrum-56

1940-50 -talen
• Skolan består av årskurs 1-6, under en kortare period också årskurs 7.
• Från första början får skolan kämpa för sin existens. Varför behövs en estnisk skola? Sverige var ett homogent land, man var inte van vid nationella minoriteter.
• Krav ställs på skolan att visa skolans pedagogiska kvalitet. Först efter flera år behöver de estniska eleverna inte avlägga särskilda inträdesprov vid övergång till svensk skola.
• Ekonomiska bekymmer. Ingen finansiering från svenska myndigheter samtidigt som finansieringen från Estniska Kommittén sviktar. Lärarna arbetar för låga eller nästan inga löner. Många ställer upp ideellt, man anordnar insamlingar.
• Skolan flyttar mellan flera olika skollokaler t o m 1953 då Estniska Folkskolan, som den heter vid den här tiden, blir inhyst i Jakobs folkskola under en tjugoårsperiod.
• Sveriges utbildningsminister Ivar Persson besöker skolan 1953. Därefter beslutar Riksdagen att bidra med 60 000:- till lärarnas löner ett år i taget. Även Stockholms Stad lämnar ett litet bidrag.
• Skolans högsta elevantal härstammar från den här tiden, som mest 214 elever (lå 49/50).

60-tal

1960 -talet
• Stora elevkullar i början.
• Skolmognadsprov införs.
• Grundskolan införs i Sverige.
• Estniska Folkskolan ansöker om att starta högstadium men får avslag.
• Klass 7 fortsätter varje år som en sammanhållen grupp till högstadiet i Eriksdalsskolan på Södermalm.
• Ekonomin förbättras tack vare statliga bidrag, men når inte nivån i svenska skolor.
• Gunnar o Alva Myrdal besöker skolan (utredning om utländska skolor).
• Estniska Folkskolans lärare börjar delta i studiedagar med svenska kollegor.
• Elevantalet minskar.

70-tal

1970 -talet
• Skolan flyttar till Gamla Stan (1973).
• Utvecklingen går mot en estnisk-svensk blandkultur, undervisningen börjar bli tvåspråkig (tidigare övervägande estniskspråkig med inslag av svensk terminologi).
• Nya lärare med svensk utbildning får anställning på skolan.
• Estniska Folkskolan står för en stabilare, mer traditionell syn på undervisningen än den nya "flumskolan". Man behåller t ex betygen.
• Skolan framhäver småskaligheten.
• Fortfarande inget högstadium trots ansökningar om tillstånd.
• Sverige får fler invandrare från olika länder. Hemspråk blir ett vedertaget begrepp.

80-tal

1980-talet
• Esternas världsfestival i Stockholm, ESTO-80, innebär en positiv injektion för all estnisk verksamhet i Sverige, även för Estniska Folkskolan.
• 1986 får skolan äntligen ett högstadium. Namnet ändras till Estniska Skolan.
• Islossning i Estland och hela Östueropa. De första eleverna från Estland sedan 1940- och 50-talet anländer till Sverige och börjar i Estniska Skolan
• Estniska Skolan får statligt bidrag för verksamheten ett år i taget enligt regeringsbeslut. Pengarna kanaliseras genom Estniska Kommittén som är skolans huvudman.
• Avmattning av estniska elever i Sverige, men tillskott från Estland.

1992

1990-talet
• Estland blir självständigt (1991).
• Nya elever tillkommer varje år från Estland. Skolan tar emot många besök från Estland på alla nivåer från presidenter till förbipasserande turister.
• Friskolereform med skolpeng införs i Sverige. Estniska Skolan blir en friskola. Skolan är öppen för alla. Ett större intresse för skolan uppstår, till några klasser är det t o m viss kö.
• Estniska Skolans fritidshem Eklövet startar 1996 och får så småningom lokaler på Prästgatan 86.
• Stiftelsen Estniska Skolan bildas 1997. Skolan övergår till stiftelsen och lämnar Estniska Kommittén.

skolgården

2000-talet
• Estniska Skolan firar 60-årsjubileum 2005 med fest med 600 personer. En jubileumsbok utges.
• Elevantalet växer och uppgår till över 180 elever. Majoriteten har estnisk härkomst, ca hälften har direkt anknytning till dagens Estland, den andra hälften har sina rötter bland esterna som kom till Sverige under andra världskriget. Även barn utan estniska rötter går i Estniska Skolan.
• Fr o m 2006 hyr skolan lokaler på Tyska Stallplan 1 som invigs av Estlands utbildningsminister Mai-Liis Reps. Skolverksamheten pågår nu på tre adresser.
• Varje år åker klass 5 på skolresa till Estland och klass 9 inom Sverige.
• Skolans körer spelar in en CD-skiva och deltar i sångfestivaler i Estland. En skrift med elevuppsatser trycks.
• Skolans tradition med goda studieresultat fortsätter och eleverna i klass nio har högre medelbetyg än genomsnittet i Sverige.
• Fortfarande är Estniska Skolan en liten skola med små klasser.
• Estniska Skolan ser framtiden an med optimism och tillförsikt.

 

1. Nu efteråt - hur tycker du att undervisningen var på Estniska Skolan?

2. Hur mycket kontakt har du idag med dina klasskamrater från Estniska Skolan?

picI efterhand måste jag säga att den lilla extra disciplin som fanns/finns på Estniska skolan var grymt bra. Och p.g.a att klasserna var lite mindre så fick man bättre och lättare kontakt med lärarna. Övergången från grundskolan till gymnasiet gick verkligen smidigt, man hade nästan lite "extra" i bagaget när man började på gymnasiet.

Har faktiskt väldigt bra kontakt med många av klasskamraterna. De är helt klart mina bästa vänner. Man har blivit som en fastsvetsad familj. Vi kan verkligen lita på varann.

Allan, gick ut skolan 2000

allan

ESTNISKA SKOLAN I STOCKHOLM Svartmangatan 20-22 S-11129 Stockholm Tel: +46 8 412 60 20 Fax: +46 412 60 21 E-mail: exp@estniskaskolan.se