första skoldagen

LIKABEHANDLINGSPLAN 2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Estniska Skolans vision:
Estniska Skolan ska vara en trygg miljö där alla har möjlighet att lära och utvecklas.

Vår vision utgår från vår värdegrund

Alla har rätt till kunskap
Alla i skolan har rätt att bli bemötta med
hänsyn och respekt
Alla i skolan har rätt till en lugn och
stimulerande miljö
Alla i skolan har rätt att känna sig trygga
Alla i skolan har rätt att trivas och
utveckla goda kamratrelationer

Diskriminering - Trakasserier

Diskriminering är när skolan som institution på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med de sju diskrimineringsgrunderna som är:
* Kön
* Etnisk tillhörighet
* Religion eller annan trosuppfattning
* Funktionshinder
* Sexuell läggning
* Könsöverskridande identitet eller uttryck
* Ålder

Trakasserier är när individer kränker och det är kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandlingar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan äga rum i alla miljöer, när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande.

Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.

Kränkande behandling/Mobbning
Kränkande behandling kan exempelvis vara:
* Fysiska ( slag och knuffar)
* Verbala ( hot, svordomar, öknamn)
* Psykosociala ( utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
* Texter och bilder ( teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities)

Definition av mobbning som skolan använder sig av är:
”När en eller fler elever utsätter en individ för negativa handlingar under en viss tid och en maktobalans föreligger.” (Olweus ; 1998)

OBSERVERA!

Befogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.
Rapporteringsskyldighet
Personal som i sitt arbete uppmärksammar situationer som ovan nämnts eller är tveksamma om sådan situation har inträffat ska utan dröjsmål kontakta rektor. Rektor har i sin tur ansvar för att vid behov göra en anmälan enligt rutiner som gäller.

Estniska skolans åtgärdande arbete
Skolans KOMPIS-team består av undervisande lärare knutna till skolans alla stadier och representanter från skolledning och elevhälsoteamet. Teamet har regelbundna, protokollförda möten.

Arbetsprocess
Likabehandlingsprocessen sträcker sig från jan-dec. KOMPIS- teamet ansvarar för att arbetsgången följs.
Augusti: Uppdatera kollegiet om Likabehandlingsplan.
September: KOMPIS-teamet presenterar sig för samtliga klasser. Genomgång av Likabehandlingsplan och Värdegrund med elever och föräldrar.
November
1. Likabehandlingsenkät,
2. Kartläggning av fysisk miljö
3. Samtal med elever/ grupper mm.
November/december:
1. KOMPIS-teamet analyserar Likabehandlingsenkäten.
2. Föräldra/elev/pedagoggrupp (G9) träffas, tar fram nya tidsbestämda, konkreta mål.
Januari: Implementering av ny Likabehandlingsplan.
Februari: Likabehandlingsdagen genomförs.
Maj/juni: Avstämning av Likabehandlingsplan.

När elev kränker elev
* Ett ärende kommer till KOMPIS- teamet. Ärendet kan fångas upp av teamets medlemmar, presenteras av elever, lärare, skolpersonal eller föräldrar.
* Kartläggning inleds - KOMPIS- teamet diskuterar om vilka åtgärder som ska vidtas och om/när vårdnadshavare bör kontaktas.
* Händelsen dokumenteras och arkiveras i Likabehandlingspärmen. Vid behov upprättas en handlingsplan.
* Uppföljning dokumenteras löpande under KOMPIS-team möten.

Om förbättring inte sker:
* Ansvaret förs över till Elevhälsoteamet.
* Vårdnadshavare kallas till elevhälsokonferens.
* All personal är enligt skollagen skyldig att informera rektor vid misstanke om kränkning av vuxen/elev.
* Så snart ansvarig rektor fått muntlig information eller händelserapport inlämnad om att vuxen kränkt elev eller kränkning kan ha inträffat, är rektor skyldig enligt lag att utreda uppgifterna på organisations-, grupp-, och individnivå.

När vuxen kränker elev
* All personal är enligt skollagen skyldig att informera rektor om kränkning av vuxen/elev.
* Så snart ansvarig rektor fått muntlig information eller händelserapport inlämnad om att vuxen kränkt elev eller kränkning kan ha inträffat, är rektor skyldig enligt lag att utreda uppgifterna på organisations-, grupp-, och individnivå.

Utvärdering av förebyggande och främjande arbete 2015:

Årets övergripande tema, Normer, blev inte så övergripande som vi hoppats. Det tog tid att sätta ihop ett program som kändes bra men vi fick hjälp av elevråd 7-9 vilket var ett bra samarbete. Att involvera elevråden i likabehandlingsarbetet är en framgångsfaktor. Vi fick även hjälp av föräldrar i Föräldraföreningen. Detta samarbete vill vi fortsätta att ha 2016.
Vi fortsätter med temat Normer även under 2016. Temat är bra för det inbegriper så många aspekter. Tanken är att det kanske inte behövs en specifik likabehandlingsdag utan snarare att våra årliga teman genomsyrar hela verksamheten. Vi har provat olika varianter under tre år och kommit fram till att det är pedagogiskt mer hållbart att baka in likabehandlingsarbetet i den vardagliga undervisningen.
F-1 har hittat ett mycket lyckat arbete med kamratskap som har präglat hela deras vardag. Kompis-teamet har nu som mål att under 2016 hitta ett liknande arbetssätt för klasserna 2-3.

Vi har fortfarande inte hittat ett bra tillfälle att informera om elever som behöver extra tillsyn under vissa dagar under rasterna. Onsdagskonferenserna har heller inte känts rätt. Nästa år siktar vi på att ta upp dessa frågor under onsdagens ståmöte då alla är samlade. Då finns även fritidspersonal på plats.

Det har varit mycket bra att elevrådsmötena har schemalagts i början av varje termin. Det har skapat ett naturligt flyt i elevrådsarbetet och samarbetet från F-9 har blivit tydligare. Temperaturmätningarna har kommit igång från F-9 och att elevråden diskuterar resultaten har varit lyckat. Det har medvetandegjort situationen hos elevrådsmedlemmarna och de har själva kommit på sätt att inkludera ensamma elever och diskutera vad som kan göras bättre när det gäller att alla ska känna sig trygga.

Likabehandlingsenkäten ska gås igenom med klassen efter att resultatet fåtts. Bör ske i december. Det ger en naturlig återkoppling till mentorer och elever om hur situationen uppfattas i klassen. Dessa återkopplingar medför också ett naturligt samtal kring orden kränkningar och trakasserier så att vi närmar oss en gemensam tolkning av orden. Dessa genomgångar ska protokollföras och informationen blir till grund för vad Kompisteamet också behöver ha på sin agenda under året.

Rastvärdandets uppgifter blir tydligare för varje år. Bra att de står i Likabehandlingsplanen.

Förebyggande och främjande arbete 2016

Normkritiskt tänkande är även huvudtemat detta år. Utifrån det ska Kompis-teamet hitta arbetssätt som kan genomsyra det vardagliga arbetet. Vi börjar med att få till ett arbetssätt för klasserna 2 och 3. Sedan jobbar vi oss uppåt stadievis. Till Förskoleklassen och klass 1 har det under föregående år tagits fram ett bra sätt att arbeta med kamratskap. Vilket blir grunden för fortsatt arbete i dessa klasser.
För att inte tappa mellan-och högstadiet under året tittar Kompis-teamet ut olika pedagogiska filmer som lyfter frågor kring manligt/kvinnligt, vilket blir vårt fokustema detta år.

Vi ska bli bättre på att fånga upp elever som har stor frånvaro. I samarbete med skolans elevhälsoteam (EHT) ska dessa elever fångas upp på ett tydligare sätt eftersom det i Kompis-teamet även finns en representant från EHT.

Vi ska fortsätta att arbeta med temperaturmätningar en gång i månaden. Elevrådsmötena tas fram i början av terminen och därefter kan klassföreståndare/mentorer anpassa sina klassråd och temperaturmätningar så de sker strax innan ett elevrådsmöte.

Likabehandlingsenkäten ska återkopplas till klasserna i december. Återkopplingen har saknats hittills och vi anser att det är en viktig komponent för att klasserna och mentorerna/klassföreståndarna ska få en bild av hur läget är i klassen.

Att vara rastvärd på skolgården innebär att:
- vi alltid bär synlig väst
- vi cirkulerar och rastvärdar i olika zoner
- vi vuxna står inte och samtalar med varandra
- vi uppmärksammar om någon elev är ensam

Referenser:
Skolverket: Allmänna råd och kommentarer ( 2009)
DO, BEO m fl: Förebygga diskriminering och kränkande behandling – Främja likabehandling
Universitetskurs: Mobbning, kränkande behandling och diskriminering-skolpraktik och forskningsperspektiv (10p)

Sammanställt av KOMPIS-teamet 2015

* Maria Kamarik
* Torbjörn Bardh
* Laine Laks-Sivertun
* Sylvia Kalod
* Piia Paljak Särlefalk

Likabehandlingsplan 2016 i PDF-format >>

Information från skolans Kompis-team

Kompis-teamet är den grupp lärare som ansvarar för likabehandlingsarbetet på Estniska Skolan. KOMPIS är en akronym av orden Kamrat-Omsorg-Mys-Påverkan -Insikt-Samverkan. Kompis-teamet består utav Maria Kamarik, Laine Laks Sivertun, Patrik Slimane och Piia Paljak Särlefalk.

Sedan 1 januari 2009 måste alla skolor ha en likabehandlingsplan. I den ska det stå hur skolan arbetar mot mobbning, trakasserier och diskriminering. Estniska Skolans likabehandlingsplan finns att läsa i sin helhet på Schoolsoft under Filer och länkar.

I planen står bland annat att Kompis-teamet genomför en enkät om likabehandlingsfrågor en gång om året i november. Därefter samlas en grupp bestående av elever, föräldrar och Kompis-teamet för att analysera svaren från enkäten och bestämma vilka frågeställningar som ska prioriteras under det kommande året. Under förra läsåret,2013/2014, träffades föräldrarepresentater, elever och team den 11 december.
För övrigt träffas Kompis-teamet en gång i veckan och planlägger hur vi löser eventuellt pågående konflikter . Vi har en Kompislåda i stora skolbyggnaden och på Stallplan dit elever kan lägga lappar till oss där de informerar om mobbning de varit med om eller sett andra vara med om. De kan naturligtvis alltid komma direkt till oss också. I början av varje läsår går vi runt och presenterar oss för varje klass så att vi är bekanta för varje elev.

Vi tar också tag i konflikter och problem som anmälts till oss av klasslärare. Det är problem som pågått en tid och inte slutar efter samtal eller liknande. Då kontaktar klassläraren någon i vårt team och vi sätter ihop en plan. Kompis-teamet kontaktar då berörda föräldrar.

Vi i Kompis-teamet verkar för en trygg vardag för alla på skolan. Om ni märker att något inte står rätt till ? tveka inte att ta kontakt med någon av oss!

Patrik Slimane
Laine Laks Sivertun
Maria Kamarik
Piia Paljak Särlefalk

 

ESTNISKA SKOLAN I STOCKHOLM Svartmangatan 20-22 S-11129 Stockholm Tel: +46 8 412 60 20 Fax: +46 412 60 21 E-mail: exp@estniskaskolan.se